En eftermiddag i byråkratins tunga hjul, trots att man är långt ifrån Sverige

Idag så bar det iväg till Drivers License Agency, tid var beställd och sonens man var kammad. Vi kom dit i god tid men ändå inte för tidigt. I instruktionerna stod det att man inte fick vara där mer än 15 min tidigare än sin tid. Vi var där ganska så precis 15 min innan. Först fick vi veta att tester som gjorts i skolan inte gällde, utan man var tvungen att testa om på plats. Tjänstemännen som arbetade där pratade med varandra inför oss om att "det borde ha skickats ut ett meddelande om det", "vad ska folk säga som kommer hit", "vem ska meddela skolorna" osv. Det visade sig för P att det var inte så dumt att ha testat en gång innan och göra det igen, han klarade det bra och tyckte det var enkelt. Om man inte klarade det så fick man en bok, tillsägelse att gå hem och studera, och $5.oo i böter. Det var en tjej där som fick precis de tillsägelserna. P verkade surfa genom det hela utan problem, ända tills.......................................................................... vi satt och väntade på att nästa person skulle kalla på oss och ge P sitt learners permit. Han kom på att de inte testat hans syn, inget fel på den som tur är, men tänk om??? Vi såg en efter annan bli kallad för att få sitt kort, hörde deras kommentarer om hur illa fotot blivit, knasig namnteckning.... Typiska körkortskommentar! För Ps del så heter han R på sitt körkort p.g.a av sitt grönkort. Vi med våra 3 namn och misstaget att inte sätta P och i mitt fall Malin först av de tre...nope vi heter båda något annat när det kommer till viktiga papper. I alla fall så satt vi där och jag sa till Petter att min intuition, den man ska lyssna på, säger att de har glömt bort dig eller tappat bort dig. Det var nära stängningsdags och personal började gå hem. När vi väntat i ca 30 min så gick jag fram till en dam där och frågade om vi inte blivit bortglömda. Hon såg själv ut som ett frågetecken men de tog snart hand om oss och det bevisade min teori. P fick en temporär license i form av ett A-4 papper med svart text på, som han själv uttryckte det, och en adjö-tack-för-idag-line med att din hardcopy kommer med posten. Så var det med det och P var besviken efter sin första dust med byråkratin som vi lever med både här och hemma i Sverige. Han är besviken för att många av hans klasskamrater var där och fick sina kort och kommer förstås att glassa med dem imorgon, medans han själv får vänta på sitt. Hur länge? Det vet bara Drivers License Agency............

Förresten, J- maken, vandrade ut här idag utan många ord och lämnade stan. Vart vet bara han, hur länge vet bara han, så är det att leva i den här byråkratiska, odemokratiska instutitionen som kallas mitt äktenskap. Så soffan som annars är belägrad av en liggande J är tom, fjärrkontroellerna som är Js egendom ligger ensamma kvar.........